Hemma från SBL-konferens

Då var man tillbaks i England efter några dagar i New Orleans och SBL-konferens och kroppen börjar så smått komma in i normala dygnsrytmer igen. Vi var ett helt gäng som reste från Tyndale House, och jag delade hotellrum med Christian Askeland och Peter Head, båda skribenter på bloggen Evangelical Textual Criticism (ETC).

Eftersom många av vännerna härifrån är just textkritiker hamnar ju mycket av deras fokus på områden som har med det att göra. Själv försökte jag hitta sessioner som hade lite relevans för mitt eget område, vilket var lite svårt i år då ingen av grupperna helt passade in. Så jag växlade mellan föreläsningsgrupper som handlade om retorik i NT, tidig kristen identitetsutveckling och judisk-kristna relationer. De hade en grupp som var rent patristisk och handlade om Eusebius som jag besökte ett par gånger.

Jag kommer inte att blogga om individuella presentationer, dels för att jag gick lite hit och dit och dels för att jag inte förde tillräckligt noggranna anteckningar för att kunna referera fulla papers, utan bara antecknade när något relevant sades. Det finns dock många andra som bloggar om SBL där man kan läsa mer, bl.a. ovan nämnda blogg samt Euangelion.

Även om föreläsningarna naturligtvis är viktiga och intressanta är ju en hel del av syftet med sådana här evenemang också den sociala biten, dvs att man får möjlighet att träffa andra som jobbar med samma gebit världen över. För mig är det extra roligt att få träffa svenskar och skandinaver, och det var en hel del som var med på konferensen. Bl.a. Tommy Wasserman från Örebro Teologiska Högskola som brukar ge gedigna referat från olika SBL-papers på ETC.

Ett av de mer udda papers jag gick på (mest av nyfikenhet) hölls av en amerikansk mormon som kritiserade messianska övertolkningar i Svenska Folkbibelns GT. Det var nästan surrealistiskt att se honom stå med diagram över olika svenska översättningar samt jämföra och citera framför en internationell publik. Man undrar: hade han lärt sig svenska enkom för detta?

Allt i allt en trevlig och givande konferens, men det är också skönt att vara hemma igen. Det här var den tredje konferensen jag deltagit i den här hösten, och det är nästan lite mycket om man vill få något gjort emellanåt. Antecknas för kommande år.

I eftermiddag gäller försenad Thanksgiving-middag med alla kära amerikaner på bygget. Ser fram emot pump-pajen,,,

Tidskrift för kristen etik

Sedan ett par månader tillbaka arbetar jag några timmar i veckan för KLICE, The Kirby Laing Institute for Christian Ethics, som hyr ett par rum här i Tyndale House. Det är ett litet institut som leds av Dr Jonathan Chaplin och har som vision att vara en kristen röst i den samhälleliga debatten i etiska frågor. Verksamhetsbeskrivningen formuleras så här på hemsidan:

• promotes high-quality academically-informed reflection on contemporary Christian ethics
• communicates a Christian ethical perspective to scholarly, church and wider public audiences
• offers research, research support and publications
• engages in collaborative projects
• organises conferences, seminars and colloquia

En av sakerna som institutet gör är att publicera en liten tidskrift, Ethics in Brief, som tillhandahåller korta och, i min mening, relativt lättlästa artiklar av olika kristna, evangelikala forskare om en mängd frågor som berör kristen etik. Alla nummer finns tillgängliga gratis som PDF:er på institutets hemsida (även alla nummer av föregångaren Whitefield Briefing), så jag kan verkligen rekommendera er som är intresserade av kristen etisk reflektion att ta en titt på utgåvorna.

Själv håller jag just nu på att packa för en resa till New Orleans och Society of Biblical Literature’s (SBL) årliga konferens. Detta är den mest öde tiden på året här på Tyndale House – hela biblioteket töms på folk under några dagar när alla åker till USA. Jag hoppas jag får lite möjlighet att blogga därifrån.

Lästips: Joel Halldorf

Bryter dödläget här på bloggen med att tipsa om en föreläsning som Joel Halldorf nyligen höll i St. Lars katolska församling i Uppsala om "karismatiska katoliker och sakramentala pingstvänner" och som nu ligger ute i textformat på hans blogg.

Mycket intressant läsning som tar upp kopplingarna mellan den moderna karismatiken och den äldre katolska mystiken, samt frågan om sakramentalitet inom den pingst-karismatiska traditionen.

"Jesus gick vidare och kyrkan står kvar"

Idag släpper Dagen-journalisten Carl-Henric Jaktlund sin nya bok Jesus gick vidare och kyrkan står kvar. Jag har (givetvis) inte hunnit läsa den än, men ska verkligen försöka göra det längre fram då den tar upp ett ämne som känns mycket angeläget, nämligen ungdomars massflykt från kyrkorna.

Alla som är uppväxta i frikyrkliga och karismatiska kretsar och som sedan stannat kvar i tron och kyrkan in i vuxen ålder har upplevt det; vänner som lämnar församlingen, brinnande ungdomar som tappar glöden, hängivenheten och kanske till och med tron fullt ut. Och än värre, alla förstår varför.

När jag var 16 år, åkte på missionsresor, knackade dörr, deltog i evangelisationsatsningar, spelade gitarr på gatorna, delade ut flygblad och på knagglig engelska improvisations- predikade på Speaker's Corner i Londons Hyde Park (jo, faktiskt), kunde jag bokstavligen talat inte förstå hur ungdomar, när de blev äldre, kunde ”svalna” eller ”falla av”. Jag förstod verkligen inte, och jag var 110% övertygad om att det aldrig skulle kunna hända mig själv. Det kristna livet var enkelt, evangeliet glasklart, Bibelns budskap otvetydigt och framtiden utstakad: jag skulle ”leva för Gud” och predika evangelium under resten av livet. Och jag var inte ensam; de flesta av mina vänner i kyrkan kände likadant (i alla fall sa de det).

Idag kan jag se resultatet; många av mina ungdomsvänner är kvar i tron och Församlingen (med stort F) men väldigt många har också lämnat. Fler än jag någonsin kunde har trott när jag var 16, och framförallt är några av de som lämnat de sista jag skulle ha trott det om. Och värst av allt; jag vet varför de har lämnat och förstår dem mycket väl, eftersom jag själv har fått brottas med samma frågor.

Någonstans efter gymnasium och några nådeår av tex bibelskola och lumpen sätter tvivelprocessen in: ”Hur vad det nu med allt det där ungdomsledarna predikade? Stämmer det verkligen? Varför fungerar det inte för mig? Varför känns inte allt som förut?” Tvivel och frågor infinner sig, och helt plötsligt känns de svar man fått serverade tidigare inte relevanta längre. Den riktiga krisen infinner sig ofta när man börjar studera, kanske på en annan ort än där man växte upp, och där man inte har några kristna vänner eller församling att gå till. Nya frågor uppstår, nya invändningar mot tron som inte går att avfärda med upplägg och smash från en predikostol. Fakta dyker upp som bekvämt undanhållits en under ungdomsåren i kyrkan. Och just när krisen är som värst är man oftast som mest utsatt och ensam: inga kristna vänner i närheten, ingen ungdomsgemenskap att gå till, ingen ledare eller pastor man just då känner förtroende för. Många tar sig aldrig igenom krisen och de som gör det (jag en av dem) har ändå fått omdefiniera sin tro i mycket, åter finna fotfäste och från grunden bygga upp mycket som raserats.

Frågan som Jaktlund ställer, om jag förstått det hela rätt, är om allt detta verkligen är nödvändigt, eller om det finns saker vi kan rätta till i ungdomsarbetet som gör det lättare för unga människor att ta sig in i vuxenvärlden med tron i behåll. Om han lyckats identifiera några sådana saker kan detta mycket väl visa sig vara en av de viktigaste böcker som skrivits på länge i svensk kristenhet.

Wright och Dunn om "The New Perspective on Paul"

Vill bara tipsa om en klipp där två av de mest namnkunniga företrädarna för "The New Perspective on Paul" ger en kort presentation av termen och vad "det nya perspektivet" innebär.

N.T. Wright är biskop i Durham, UK, och Jimmy Dunn är Professor Emeritus i NT vid Durhams universitet. Mer om "The New Perspective" kan du läsa här.




Tips från Euangelion

Anders Gerdmar börjar blogga

Vill bara göra alla uppmärksamma på att Anders Gerdmar, Dean of Theology vid Livets Ord University, har startat en blogg. Blir nog väldigt intressant att följa för alla som är intresserade av teologi och exegetik....

Höst och Patristik-konferens

Nu är sommaren över och vi är sedan ett par veckor tillbaka i det sköna England. Den sedvanliga snuvan har infunnit sig (min lätta dammallergi fungerar inte väl ihop med engelska heltäckningsmattor), och man börjar så smått komma in i rutinerna igen. På måndag börjar jag ett litet sidoarbete (4-6 timmar/veckan) som administratör på KLICE (The Kirby Laing Institute for Christian Ethics ) som håller till i Tyndale House’s lokaler (= nära till jobbet), vilket förhoppningsvis kommer att dryga ut studentkassan lite.

Nästa vecka är det också dags för patristik-konferens här på fakulteten. Det ska bli kul, och som vanligt med konferenser ser man mest fram emot bokförsäljningen :-).

Huvudtalarna är:

- Professor Frances Young: God's Image: the 'elephant in the room' in the 4th century?
- Dr Carol Harrison: Image, Improvisation and the Creation of Identity: literate listening in the Early Church.
- Dr Thomas Graumann: Standing Tall: symbolic communication at church councils.
- Professor Stephen Mitchell: The Original Christians.

Under tiden gästas vi av min käre fd studiekompis från Durham, Jonathan Zecher (med familj), som också kommer att hålla ett föredrag under konferensen: “There must be no Christians”: martyrs, scapegoats, and Rene Girard. Sug på den...

Själv kommer jag under torsdagen också att hålla ett föredrag om kristen identitet i Justinus, som jag tidigare omnämnt här. Alltid kul med konferenser, även om de naturligtvis stjäl dyrbar arbetstid.

Annars kommer det bli ett intensivt år och en intensiv höst. Jag ska på två till konferenser i höst (Lund och New Orleans) och sedan är ju det här på pappret också mitt sista studieår. Vilket betyder att jag helst bör ha producerat något när nästa höst infinner sig...